Veckans ämne kräver lite eftertanke. Skall försöka vara spontan, temat
favoritcitat antyder väl att man inte skall ge sig ut och leta nya.
Vilket är ditt favoritcitat om…
1) …kärlek?
Vi inleder med en riktigt guldstrof om att leva livet, ett ordspråk som jag bär med mig från skogar...förlåt, krogarna, hemma i värmland:
"Man skall älska som man aldrig blivit sårad,
och man skall jobba som att man inte behövde pengarna."
2) …livet?
Här kan jag faktiskt klämma i med en hel dikt, Förlusten, av Stig Johansson. Den är lika vacker som den är skrämmande:
"Alla dessa dagar som kom och gick,
inte visste jag att de var livet."
Kjell-Olof Feldt (>wiki) har gett orden en djupare innebörd genom att döpa sina memorarer efter dessa rader, och jag bär ofta hans tanke med mig i min tjänstemannagärning. Speciellt när timmen blir sen och mörkret och vinterkylan biter utanför kontoret.
3) …döden?
Klart lättast att komma på. En vers ur en dikt av en favoritpoet. Jag hittade den som inledningscitat till kapitlet om barns syn på döden när jag läste pedagogik. Sagt av en man i från Filipstad, som spenderade större delen av sitt liv boende i de kvarter där jag bor nu:
Döden går över vinterland,
framåtlutad och stilla.
Bär ingen lie alls i hand,
sörjer bara så illa.
Hade även funkat som favoritcitat på temat "Jobb man är glad att man inte fått". Döden hade inte så roligt han heller.
4) …lycka?
Det enda jag kommer på är en vacker strof om lycka och trygghet som också återfanns på en tavla över min säng när jag var liten. Ni känner säkert igen den:
"Lyckan kommer lyckan går,
du förbliver fader vår."
Textförfattaren är okänd, raderna kommer dock ur en bön som heter "Gud som haver barnen kär" och återfinns som nr 193 i Svenska Psalmboken samt Cecilia och andra psalmböcker som har den ekumeniska delen. (>wiki)