Jag har bloggat ganska lite den senaste veckan, om man räknar bort fotobloggning från mobilen i alla fall. Funderar på om det inte kan hänga ihop med att jag hållit den lilla söta jobbdatorn på jobbet och försökt klara mig hemma med hemdatorn. Den är stor, varm, skränig och har dessutom ett alldeles för stort tangentbord för att jag skall få upp farten på något bra sätt. Börjar förstå de författare som förr köpte tre exemplar av sin favoritskrivmaskin att ha i reserv: Redskapen spelar trots allt roll om man skall skriva ofta och mycket.
Jag tror jag drömmer om en sån här. Om det nu är så att datorn inte skall användas så mycket som dator och mer som skrivmaskin, anteckningsbok och lite kalkylbladshjälpreda så skulle ju en Mac kunna fungera. Den har ergonomin och designen med sig. Fast det kostar - 15000 var jag lätt uppe i efter att ha gjort de tillval för DVI och 1Gb minne som jag tror att man bör ha på en dator i dagens läge. Och frågan är om jag är så fri från officepaketet så att jag klarar mig utan att köpa till även det?
Att jag tvekar inför om MS Office verkligen behövs beror på att Google Desktop och deras fria office suite faktiskt börjar vara ett alternativ för det jag gör privat. Då skulle man alltid ha dokumenten tillgängliga, och det går lätt att skriva ut och spara ner en pdf, eller maila den vidare med Gmail. Hoppas lite på att de kommer med ett komplett web-OS snart, det vore häftigt. Då skulle mycket kunna klaras med en tunnn klient.
På tal om sådant fascineras jag av också av OLPC, One Laptop Per Child-projektet och deras lilla bärara. För $250 skall den inom kort komma att säljas av återförsäljare i västländer, och då går en del av pengarna till att sponsra fler datorer till skolor i fattiga länder. En revoltion för dem, men också för oss som tack vare projektet kan hoppas på en helt ny generation lätta, strömsnåla och nätverksanpassade bärbara datorer. Heja dem!
No comments:
Post a Comment