Lite spänning i vardagen

Jag har precis lagt min första order på mataffaren.se. Det här med att postordershoppa dagligvaror var något som spåddes vara en stor framtidstrend under bubblans tid strax före år 2000. Vi skulle sluta gå i affärer och alla sitta hemma framför datorerna och leva våra liv. Jag har alltid tyckt att idén skulle floppa, inte minst för att distribution blir en stor kostnad som rimligen aldrig kan gå ihop. Men nu har Coop vågat satsa på den gamla idén i en tid där logistiken möjligen har något bättre förutsättningar: Åtminstone sker betalningen enkelt genom att budet som kommer med varorna tar betalt med kort vid dörren. Målgruppen är nishad: man har startat intiativet för stockholm enbart. Det är nog logiskt: vi är många här som lever utan bil, vi är redan vana vid oförskämda matpriser och en och annan av oss känner också att stress är en faktor att räkna med rent livskvalitetsmässigt.
På en halvtimme lade jag alltså idag en order på mat och på städgrejor till ett värde av drygt 1400:-. För leveransavgiften 75:- kronor slipper jag gå runt i affär och plocka en kundvagn full med grejor, och jag slipper släpa kassarna genom tunnelbanan. Skulle jag haft bil hade jag istället kunnat räkna bort körtiden till någon butik. Och jag lade förstås fokus på tunga grejor: Det kommer frukt, det kommer frysvaror av den sort jag brukar ha liggande i kylen (kyckling, fisk etc), kattmat, dunkar med rengöringsmedel... Flera resor fram och tillbaka till fridhemsplan för att orka lyfta allt detta.
Nu återstår att se hur fräsha grönsakerna och frukten är och om leveransen funkar som den skall. Tisdag mellan 20 och 22 skall jag vara hemma och vänta med spänning. Lite låst blir man förstås av denna shoppingform också, men istället för att slava runt med kundvagn bland hyllor och trötta barn så får jag sitta hemma i fåtöljen och vänta på varubudet. Det låter ju i alla fall rätt bra!