Ovanligt sen dag...

Klockan hann bli en bit över nio innan jag kom från jobbet idag, och jag tog för ovanlighetens skulle en bild på vägen hem. Den nyanställde juristen var inte på plats i början av veckan och det slår direkt mot min egen arbetsbelastning när vi inte är fulltaliga. Dessutom krånglades läget till av en planeringsmiss.
Efter månader av förhandlade visar sig e-postadresser vara den trånga sektorn i den undersökning vi förbereder. Så nu har jag gått igenom förnamnen på fyrtiotusen personer manuellt för att hitta det som inte är namn. Sånt som "Kanel Bulle" som är anställd i befattningen "Fikabröd" eller "Xerxes Yngve" anställd som "mailtestare". Oräknat enkla namn som "Test Test" och "Kopieringen Kopieringen" då, men de är ju lätta att hitta.
Bland det klurigare finns dock en hel del nysvenska(Obs - pk.) namn. Förrutom Ali, Alu, Alli så finns mer luriga namn. Man kan tydligen heta både "Mail" och "Maila", vilket var högst förvirrande givet sammanhanget. Mer synd tycker jag om den som finner sig boende i Sverige och heter "Suparna". Låt oss hoppas att han eller hon åtminstone aldrig behöver ta efternamnet Svensson.

Vardagspyssel och metabloggtankar

Nu är dom nya franska burkarna, och kannan, diskade och klara att ta emot sitt mer långsiktiga innehåll. En skall bli makaronburk. En blir nog ris. Sen får vi se... Andra pysseldagen i rad, känns rätt bra. Inser att jag har börjat planera ingenting om jag vet att det finns saker att ta itu med hemma, vilket kanske är bra, men det är dumt å andra sidan för ofta är jag trött när jag kommer hem och får då ingenting gjort, vilket gör att dag efter dag blir obokad, ofylld, osysselsatt.... Hm. Om jag varit en vanligare bloggare, hade jag då skrivit en längre utvikning om kvällens avsnitt av Greys anathomy? Många verkar göra sånt, speciellt såhär i seriens säsongsstart. Själv skriver jag hellre om fettsnåla strips i ugnen och behovet av ett par nya svarta kostymvänliga skor. Skulle jag själv bestämma vad jag får läsa så skulle jag läsa Wrålapans egen blogg på wraulapan.blogspot.com. Fast den adressen är tyvärr fortfarande ledig.

Veckans i-lands glosa

Ett helt nytt begrepp för mig var förkortningen CCD. Charged Coupled Device. Det visar sig att jag använder ett sådant flera gånger i veckan, och du som läser bloggen har åtminstone en gång redan idag haft glädje av CCD. En mer ingående beskrivning finns här i Mike Kudenovs förklaring. Mike har framförallt en mycket pedagogisk skiss som jag håller mig för god för att stjäla.

Fast CCD är förklaringen till hur en digitalkamera fungerar och hur ett bildintryck blir ett digitalt avtryck på en hårddisk. Det hela är ganska enkelt: En liten yta med elektronik motsvarar den filmruta som fanns bakom slutaren på en gammaldags kamera. På bildytan finns sedan först en lins, sedan ett färgfilter och slutligen (något förenklat) en ljussensor.
Linsen har till uppgift att fokusera en liten punkt av det inkommande ljuset nedåt. Färgfiltret ser till att bara en viss färg kommer fram till sensorn. Sensorn registrerar sedan hur starkt ljuset är (men inte vilken färg det har).

Genom att placera många CCD-sensorer bredvid varandra får man en CCD-matris. Matrisen arrangeras i kombination med färgfiltret på ett sådant sätt att röda, gröna och blå ljusfläckar (RGB) släpps fram till olika men näraliggande sensorer. På så vis bygger man upp bildpunkter på samma klassiska vis som en tv gör det med sina pixlar. Genom att tre sensorer kan tala om hur mycket rött, blått och grönt som ingår i varje punkt får man till slut fram en bild. Bättre eller sämre- allt beroende på antalet miljoner CCD man har råd att trycka in på en yta av ett par kvadrattum.

Fredagsfyra 47 en söndagkväll

Hemma hos C skriver jag ett par posts i halvt undervisningssyfte och passar på att klämma i med veckans fredagsfyra. Gör gärna fredagsfyran du också!

1) Senaste Bond-filmen, Casino Royale, har premiär den här veckan. Ska du gå och se den?
Ja, säkert. Men först vill jag få med mig någon på Borat!

2) Daniel Craig, den sjätte att spela James Bond, fick före filmen kritik från många håll. Verkar han vara en “riktig” Bond, tycker du?
Han verkar lovande. Lite hårdare Bond skadar nog inte - Daniel Craig i synnerhet och de senaste filmerna överlag har varit så mycket av självparodi att jag var övertygad om att konceptet överlevt sig själv med hästlängder. Men här finns kanske lite gnista?

3) Vem är den bästa som har spelat James Bond? (Alternativt: Vilken valfri skådis skulle du helst vilja se i rollen?)
Roger Moore är nog min favorit som Bond. Bättre än någon Bond alls är dock Bond-legenden Sean Connery. Connery är dock som bäst när han spelar en helt annan karaktär - ubåtskapten Marko Ramius i Jakten på Röd Oktober. (Är röd oktober förresten en så gammal film att den saknar webbsajt? Otroligt. Min favoritfilm är från historisk tid...)

4) Kvinnor faller som käglor för 007 och tycks sällan ha något större djup. Har Bond-filmerna en dålig kvinnosyn?
Mer oroad kan man bli för TVs morgonsoffa som försökte sig på femnistisk analys och kände att kvinnosynen förändrats eftersom tjejen nu dyker upp som en prins på vit springare... Vem bär stereotyperna då, undrar jag? Och - om vi nu skall fortsätta på det spåret - har inte ridning alltid varit en tjejsport? :)

Foto-genie!

En helt otroligt bild av Hatem Moussa ligger just nu på DNs hemsida i en artikel som visar palestinska ungdomar under pågående vapenvila. Jämför med den här bilden från Ingmar Bergmans film Det Sjunde inseglet. Symbolik? Skulle tro det va... När spelade du själv schack med döden senast?

Paris arrival kit

Mer förberedd än någonsin har jag nu lagt den avbildade lilla plastfickan bredvid passet: Allt klart för nästa ankomst till CDG: Paris poche tunnelbanekarta, två enkelresor med t-bana/buss och 10,50 Eur i mynt för enkelt biljettinköp av RER/Roissybus från flygplatsen. Allt man behöver!

Försenad fredagsfyra...

Som vanligt gör jag inte veckans fredagsfyra på rätt dag, men här kommer den. Den är i alla fall ärlig. :)

1) Om en hemlös ber dig om pengar, vad gör du då?

I bästa fall: Ler vänligt, säger nej, och går vidare. I sämsta fall: Går helt enkelt vidare och tittar åt ett annat håll.

2) Om du ser någon stå med bilen på motorvägsrenen och viftar med händerna, vad gör du då?

Åker förbi.

3) Om någon ringer på och ber dig ta hand om en kattunge som annars måste avlivas, vad gör du då?

Adopterar den.

4) Om en vän ber att få låna 5.000 kronor av dig, men absolut inte vill säga till vad, vad gör du då?

Lånar honom/henne pengarna.

Dags för uppgång!

Efter en vecka som började med Sjöliden och allt gott hemlagat där, och som slutade på Matresa i Paris, spårade viktväktarmålen ur helt och jag gick upp 1,5 kg. Ungefär dubbelt så mycket som jag gått ner en normal vecka under nedgång. Men vad kan jag säga? Det var värt det!

One night in Paris

Är nu hemma igen efter en helg i Paris. Riktigt trevlig helg, med vänliga parisare, goda baugetter, pain au chocolate, crepes, coteaux du languedoc, yves klein, glittrande Eiffeltorn och så trevligt sällskap, inte minst från den lätt skeptiska vännen på bilden bredvid. :)

Hitills bara undantag....

Jätteglobaliserat frankrike, med reklam för att man skall ha engelska i Cv:t klistrat över hela tunnelbanan. Visserligen kommer annonsen inte direkt från regeringen, utan från Wall Street Language institute, men någon låter ju affisherna sitta där. Och männsikorna är jättetrevliga. Alla är undantag! :)

Fredagsfyran

Den i bloggvärlden så traditionella Fredagsfyran är vad jag roar mig med denna söndagskväll. Veckans fredagsfyra ser ut såhär:

Temat är höstmix och här är mina svar:

1) Britney Spears skiljer sig nu från Kevin Federline. Inte en sekund för sent, enligt vissa. Bryr mig inte, säger andra. Vad säger du?
Jag säger stackars barn som växer upp med sådana föräldrar. Det verkar helt stört. Minns att det inte var länge sedan de inte tog barnet till doktorn efter att det slagit huvudet. Nu skall Britney ha vårdnaden om barnet. Hur skall det sluta?

2) Filmen “Borat” stoppas nu i Ryssland, men gör succé i resten av världen. Är filmen så hemsk att den inte borde få visas? (Alternativt: Tänker du se den?)
Jag skall absolut se den. Den verkar ju helt suverän. Det är oroande att den blivit förbjuden i ryssland. Det är oroande att film förbjuds, punkt. I viss mån kan man också tycka att det är förvånande. Borde inte drift med amerikanska fördomar tilltala ryssarna? Och hur var det nu med relationen till Kazakstan?

3) Klimathoten blir allt tydligare. Gör du något själv (t.ex. åker bil mindre, använder energisparlampor) för att hjälpa miljön?
Jag har ingen bil, men det har inte så mycket med klimathoten att göra. Jag tycker fortfarande det verkar vara lite mediedrev över engagemanget i klimatfrågorna. Vad är det för viktiga och mer akuta miljöfrågor som nu kommit i skymundan och glömts bort?

4) Vad ska du ha till middag i kväll?
I fredags åt jag (fy, fy) ostburgare på SAS Radison/Stockholm Fisk vid Centralen i Stockholm.

Allian(s)en, allian(s)en - Vad är detta?

Alliansregeringen tar nu krafttag mot den fria handeln och ställer upp till kamp för monopolet! Vad är detta? 25 miljoner extra för att stoppa privat import från andra EU-länder? Gör som jag, läs dn.se och bli upprörd. Svek, på min ära! (Länk till DN)

Dödsmässa för nöjes skull?

På allhelgona-söndagens kväll bjuder mitt mest trogna kyrkosällskap upp till konsertbesök i Katarina Kyrka. En mycket passande plats med sitt speciella ljus och sitt altare med motiv som taget ur uppenbarelseboken. Där utspelar sig under en ungefärlig timme Faures requiem(=dödsmässa) blandat med svenska kyrkans ordinarie liturgi. Det hinner bli både körsång, orgelspel och vanlig psalmsång blandat med bön och nattvard till minne av våra döda. En mycket vackrare och mera givande stund för kontemplation och vackra tankar än rubriken antyder.

Social helg!

Efter veckan med den stora snöstormen var det till slut äntligen fredag! Halvdag för många gjorde min dag lite kortare och skönare också. Avslutade veckan på Akkurat med trevligt sällskap i olika smaker och öl i olika sorter. Deras råbiff håller fortfarande måttet!

Lördag tog fler vuxenpoäng, det var middag hos barnfamilj med två rara blondiner i 2-4 årsåldern. "Pocker!" var hälsningsrepliken från minstingen som senast vi sågs helst inte ville prata alls utom när hon ritade "Båt"!. (För den som inte fattar nåt alls på egen hand kan jag avslöja att Pocker är en synonym till popcorn.) Efter att ha fått slåss med mamma om rätten att äta stark kryddad korv fick flickorna dock lägga sig tidigt och vuxenämnena fick fri lejd. Regering, hushållsarbete och sambovalsmetoder, jobb, karriär och (inte minst) flyttar och bostadsmarknad var vad vårt gäng av 30-nånting-stockholmare fick kvällen att gå med. I en ganska utdragen dödsryckning lyckades vi också förlänga kvällen genom utmana varandra i TP. Efter en mängd pluppchanser slutade dock matchen i remi när alla tre lagen hade fem pluppar var.

Den goda stämningen från kvällen/natten dröjer sig kvar i mitt humör denna söndag. Jag har lämnat lägenheten därhän och istället baxat mig ut på stan för att äta sushi och sitta på cafe och blogga lite. Det är något speciellt med att sitta i offentliga miljöer och skriva. På något vis har jag lättare att finna ro i det än när jag sitter hemma. Trots att en förattare på tv i veckan hävdar att det är så man absolut inte skall göra om man vill att skrivande skall bli något bra. Ni får döma själva.

Jag håller tillgodo med att döma Nonni Sushi (länk till aos). Maten var god, tålamodet med kvarhängande bloggare stort. Sushin innehåll lite tunn fiskbit, men väldigt gott ris - fast och lättplockat utan att vara hårt. Fler söndageftermiddagar kan nog byggas upp här. Nu skall jag vidare till Katarina kyrka för klassisk konsert.

Inuti huvudet..

Klockan är 16:38. Jag står inuti ett pendeltåg som aldrig vill lämna centralen. Jag funderar på det sista vi sagt på jobbet och tänker i termer av prioritering. Vissa saker går inte att prioritera tänker jag. Men så slår jag den oratioella tanken ur huvudet. Klart det går att man måste prioritera. På något sätt måste vi organisera så att vi får ordning och kan rangordna olika behov. Jag tänker ett varv till. Prioriteras verkligen allting? Vem bestämmer om saker som inte bestäms av en enda organisation? Samarbeten, ja visst. Men sen. Kollektivt beslutsfattande. Till en gräns. Men någonstans dyker den gamla klassiskt liberala "osynliga handen" upp igen. Kan saker prioritera sig själva? När de bara blir som de blir. Är det en prioritering då? Eller är det kaos? Vad är det för skillnad? Pendeln lämnar centralen. mp3 spelaren i mobilen byter melodi. Jag funderar på om jag borde prioritera ett studieår i ryssland. Svårt beslut. Varöfr skulle jag inte? Hur kommer det att bli? Blir jag kvar där för alltid? Kommer jag hem besviken efter två veckor? Kanske jag skulle satsa på att hitta ett jobb som ger mig tillgång till Garner IT-manager? Internatioell sourcing. Är det en framtid kanske? Ni har nu lyssnat på några minuter ur mitt huvud.

Gårdagsnattens gåta

Vad är det som går och går och aldrig kommer till dörren? Vad är det som är svart och kallt och tickar? Svaret på båda frågorna är inte klockan.

Istället är svaret på frågorna hämtat från min gårdagskväll - min värsta flytt hittils. Det var polarna P&M som skule flytta från hem i Bromma till hem i Solna. Det hela började med ett flyttlass. Klockan 17 var allting klart för första vändan och vi lämnade Bromma. Sen hände egentligen inget märkligt. Det tog oss en och en halv timme att åka från Brommaplan till Armegatan, vilket ju är lite udda men inget värre än vad som drabbde alla denna snöstormsdag och vi som satt i Daniels BMW med TV skall inte klaga. Men sen!

Vi tömmer flyttlasset. De flesta går hem. P&M och jag åker tillbaka till Bromma och hämtar katten och "det sista". Det sista visar sig innehålla skrivbord, soffbord, vitrinskåp, datorer, plasma-tv och lite annat smått och gott. Ett halvt lastbilslass faktiskt.

Inte heller det är ju egentlig mening något nytt. Det sista är alltid mer än man tror.

Däremot kommer det nya sen. Vi är smått paniska redan när det är färdiglastat. Klockan har hunnit bli 22. Vi trycker på knappen för att lyfta upp lastbryggan, och sedan fälla den upp mot flaket så att flaket på lastbilen stängs.

Tickticktickticktick.

Där står vi i den mörka kalla natten.

Tickticktickticktick.

Hydralpumpen bara går och går.

Tickticktickticktick.

Vi väntar i tio minuter. Oeeeeee! Äntligen! Lastbryggan går upp!

Fem centimeter.

Tickticktickticktick.

Vi väntar igen.

Oeeeeeetickticktickticktcik.

Tre centimeter.

Och sådär höll vi på. Statoil ringde ut en mekaniker från Uppsala (räkna med en snitthastighet på vägarna runt 2km/timme i bästa fall). Det framstod som ett skämt. Statoil erbjöd oss att ta taxi till Statoil, låna en annan lastbil, ta den till Bromma. Lasta om.

Nej tack.

Oeeeeee.Tickticktickticktick.

Tre centimeter till.

Tickticktickticktick.

JAg undanhåller er lite av historien, men sådär höll vi på. Mitt ansikte är ganska frostbitet idag. Så småningom, oeeetick, oeeetick, fem centimeter per tio minuter. Två timmar senare hade vi fått upp luckan så mycket att vi vågade åka. Lite efter 00:00 var vi framme vid nya adressen igen. Grannarna måste ha älskat oss när vi äntligen avslutade flytten med lite dragande av kärror, släpande av skåp och dunsande med bordsben fram till 0130 denna kalla vinternatt.

Tickticktickticktick.

Brrrrr!

 

Häng med på Tapet-kik?

Någon som vill med till Noridska Muséet och titta på tapet? DN har ett intressant reportage från deras senast utställning om tapeter i tiden. Spana in reportage och 20 snygga tapeter i bildspel! ( Länk till DN artikeln)