Har hittat en (så här långt) ganksa trevlig bok som heter "Vad vill du - egentligen?". En av huvudteserna är att man kan lära sig något om man iaktar dialektiken (spelet i motsatsförhållandet) mellan en människas "person" och en människas "aktörsskap" - mer vardagligt uttryckt skillnaden mellan vad man är (i sig själv) och vad man gör. Jag tror ofta jag värderar mig själv utifrån just mitt aktörsskap, och formar min självbild efter vad gör snarare än vad jag är värd i mig själv. Det gör ju yrket oproportionerligt viktigt.
Roas man inte av den filosofiska approachen bjuds det på mera konkreta funderingar. Börja med att fundera på vad du drömde om att bli när du var barn. Har du blivit det du drömde om? Rätt många av oss har inte det. Jag själv drömde t ex inte om att jobba med offentliga affärer, men allt eftersom vi blir äldre lär vi oss också att det finns många möjligheter och sätt att underhålla olika behov hos sig själv. Mer intressant än svaret på vad du drömde om är påbyggnadsfrågan: "-Vad tror du låg bakom dessa drömmar?".
Dilematt för mig är väl bara att välja ut vilken av min barndoms drömmar jag skall analysera. Tidningsskrivare? Sekuritasvakt? Kemist? Allangör? eller den lite mer halvvuxna spelprogrammerardrömmen? Låg det samma drivkrafter bakom de drömmarna som bakom mitt val av sysselsättning idag? Har jag ens, handen på hjärtat, gjort ett val? När jag var liten tyckte jag det lät hemskt med bananskal.
No comments:
Post a Comment